Nu kommer våren...och början på ett nytt liv.

Är det nån som verkligen tvivlar, så kan jag meddela att jag såg en fluga idag! Bara för att trotsa kylan så bytte jag ut mina förtorkade ljung i amplarna ute på väggen mot påskliljor! Nu finns det ingen återvändo :))

I lördags morse när jag var i Fredrikstad på jobbet, så var det 17.5- halv sju på morgonen. Då kan man hålla sig för skratt, när man ska ut och skrapa rutor på en smällkall bil. Det är mer snö där än här.

Idag nådde solen runt gaveln på huset så jag kunde skönja den lite på min gräsmatta på baksidan. Härligt härligt! Snart blir det altanväder och det börjar bli grilldax :) I år ska jag investera i en bra grill med sidoställ och lock. Kanske blir det en solsäng med... vi får se vad som blir över i "plånkan" när bilen och mina tänder fått sitt.

Den här våren blir nog den sista med barn hemma. Det både känns vemodigt och skönt. Äntligen är jag fri från mammaansvaret 24/7. Jag har ju haft barn hemma i drygt 32 år nu, så det börjar bli dax för lite frihet. Bara en sån sak som att kunna gå naken i huset från duschen och ut i hallen för att ta fram kläder, att kunna ha ohämmat sex med darlingen utan att vara rädd för att en tonåring ska dyka upp, det är befriande :P

Det kommer väl bli så att min äkta hälft flyttar in när sonen flyttar ut. Då slipper vi planera dejter hit och dit! Vi ska bara njuta och gotta oss av att leva ett 50+ liv ;) Vem vet, det kanske blir en flytt till Norge vad det lider med. Jag tänker ju fortsätta jobba där, för jag trivs så bra och lönerna är bra mycket bättre. Jag behöver inte ens jobba heltid för att klara mina utgifter!

Livet är till för att njutas, jobba ska man göra för att överleva, inte leva för att jobba!

Utsikt från balkongen i Moss, där jag bodde i helgen.

Läste en så fantastiskt bra blogg om "socialbidrag"

Det senaste för att få alla arbetslösa med försörjningsstöd ( ja - tänk ) det heter faktiskt så, det som alla nedvärderande kallar socialbidrag, är att OM de inte söker tillräckligt många jobb så ska stödet för TV och tidningar dras in. Okey... jag läste den här bloggen och det var så bra skrivet med en sån underbar ironi, så jag inte kunde låta bli att skriva ett litet blogginlägg själv. 

VAD är det som får Alliansen att tro, att bara arbetslösa med försörjningsstöd söker tillräckligt många jobb och är aktiva, så är problemet med "soc.bidragen" lösta? Och om inte, så kan man ju alltid dra in på stödet, så det blir mer pengar till stadsskulden som ständigt växer.

Jag kan inte förstå hur de tänker! Alla människor gör så gott det kan efter egen förmåga, för att komma ur a-kassan, f-kassan och socialens klor. Ingen "normal" människa vill leva på dessa små inkomster.

Jag, som socialist har väldigt svårt för att förstå hur Alliansen kan vara så självgoda och behandla sin "nästa" som skit, rent ut sagt! Vi är alla människor i samma land, med lika stort existensberättigande, fattig eller rik, spelar ingen roll. Jag är så trött på att höra och se hur människor som inte har jobb, behandlas i vårt land. Jag är så trött på att läsa om hur riksdagspolitiker ständigt får högre löner, utan att ens göra skäl för lönen de redan har. Vilken annan arbetsplats tillåter något sånt? Förutom bankerna och privata företag där höga chefer roffar åt sig.

Det är verkligen dax att börja prata om solidaritet och välfärd på allvar!

Bilden har jag lånat här

(Hoppas upphovsmannen inte har något emot det)

Drömmen som gick i krash...

Jaha, så satt jag igen framför TV:s Lotto dragning med en bong för 40 spänn. 229 miljoner skulle delas ut... Jisses vad jag hade planerat för den vinsten! Jag var SÅ laddad och hade så mycket planer. Tänk vad livet hade blivit behagligt med en massa pengar. Jag hade kunnat göra precis vad jag vill, jag hade kunnat hjälpa mina barn, jag hade kunnat pensionera både min karl och mig!

Vi hade kunnat köpa ett hus vid medelhavet, där vi hade kunnat bo när det är skitvinter här och mörkt och kallt! Jag hade verkligen sett fram emot min vinst. Så drar de i gång maskinen som spottar ut bollarna... YES! Så taggad jag var... tills jag insåg att jag inte ens hade 4 rätt plus tilläggsnummer på Lotto 1. Okay, men det fanns ju två chanser kvar, Lotto 2 och Joker.

Nya tag och ett djupt andetag! MEN vad är det för FEL på den där jäkla bollspottaren?! Inte fasen blev det nån vinst på Lotto 2 heller :( Så var det då Joker kvar. NU då!! Siffrorna vänds upp jag kollar min bong MED läsglasögonen på och bra ljus så jag kunde se! *Sucka* ack nej... ingen vinst till mig!

Satt och tänkte en stund, men vad fasen jag har det ju bra, varför hela tiden vilja ha mer? Visst, en dräglig inkomst är viktig, men vad ska jag med 229 millar till? Vet inte ens HUR mycket pengar det är. Nej, jag får fortsätta leva mitt "Svensson" liv och hoppas att jag får vara frisk, så jag orkar jobba de 15-17 åren jag har kvar på min yrkesbana.

MEN det kunde vart jag som vunnit ;-) dream on...

Detta är en NIT 

Nu är kvinnodagen över...

Det kommer inte hända så mycket efter den 8 mars. VI är fortfarande underbetalda kvinnor, som sliter gratis när männen får betalt! Det som krävs är att VI kvinnor förstår vårt värde och tar förhandlingar som män!

VI måste tro på oss själva och sluta tänka "att det kan jag inte kräva" VI har ett högt värde i det vi gör i våra yrkesliv! Det ska vara mer betalt att jobba med människor! Ofta är det VI kvinnor som jobbar inom den offentliga sektorn. VI jobbar som vikarier år ut och år in, VI jobbar ofrivilligt deltid, VI tar hand om våra barn, hus och hem. Männen kan fortsätta jobba 100%. De berörs inte av att ha en växande familj. Deras löner stiger i takt med åren de jobbar. VI kvinnor får nöja oss med de smulor VI kan få!

Det är INTE rättvist någon stans! VI kvinnor värderas inte för de arbeten VI utför! HUR kan det vara så 2013 i Sverige? VI måste sluta vara så mesiga! VI måste agera NU! Kan det vara värt högre lön att stå på Volvo och bygga bilar än att vårda människor som kan dö... Skulle inte tro det!

VARFÖR gör VI då inget? Varför accepterar vi lönen vi tilldelas? Ska det bli en förändring måste VI kvinnor själva ta tag i vår feghet och inse VÅRT värde! Ingen annan löneförhandlar åt oss!

Upp till kamp ALLA kvinnor! VI kan VI vill VI vågar! Eller hur?

Internationella Kvinnodagen

I dag den 8 mars är det alla kvinnors dag. Det är beklämmande att det ska behöva uppmärksammas att man är kvinna 1 dag om året. Det är beklämmande att kvinnor misshandlas och far illa VARJE dag, världen över. Det är beklämmande att ca 200 kvinnor om året, mördas av en nära anhörig (man oftast) i vårt land. Det är beklämmande att kvinnor halkar efter lönemässigt år efter år. MEN är det beklämmande att vara kvinna? Nu har jag inget annat att jämföra med, jag trivs väldigt bra med att vara kvinna. I min värld är alla människor lika mycket värda. Alla människor ska kunna känna sig trygga och säkra i vårt land. Alla människor ska kunna gå ut när det är mörkt, utan att behöva känna rädsla och fruktan. Alla människor ska ha lika lön för lika arbete. Alla människor ska kunna äta sig mätta och kunna leva på sin inkomst. Det är bedrövligt att kvinnor jobbar gratis efter 15:52 därför stödjer jag den här kampanjen! Det borde vara en självklarhet 365 dagar om året att vara kvinna på lika villkor som männen! Kalla mig gärna rödstrumpa, men nog sjutton har jag rätt ;)

 

En gammal text jag skrev en gång...

Jag börjar bli ganska förskräckt över hur samhället ser ut idag. Var och en är sig själv närmast... hur har det kunnat bli så hårt och kallt? Under 60-70 talet när jag var barn och sedan tonåring var allt så enkelt. Industrisamhället var på framfart och arbetarklassen fick det bättre och bättre. Man kunde få ett extrajobb lätt och fabrikerna blomstrade. Arbetslösheten var låg och kronan stark i förhållande till andra Nordiska länder. Vi som växte upp då hade det bra. Vi bekymrade oss inte för framtiden vi hade stor tilltro till samhället.

Idag är det inte längre så. Ungdomar växer upp med att se sina föräldrar bli av med sina jobb, de ser sina föräldrar "gå in i väggen" de ser sina gamla far och morföräldrar sitta på ett hem och inte få komma ut i solen ens för en liten stund. De gamla som fortfarande bor i sina egna hem, de får inte duscha när de vill eller ens känna doften av hemlagad mat. VART är vi på väg?! Ungdomar har inget ställe att vara på, de har inget att göra allt kostar pengar... pengar som många gånger inte finns i en familj. Vi som växte upp på 70-talet kan inte förstå hur det kunnat bli så här, vi hade det ju så bra. IT-samhället fanns knappt, vi gjorde andra saker som att vara ute och bygga kojor i skogen, åka och bada, röda-vita rosen, krig och fred i sandlådan osv. När vi blev lite äldre hängde vi i något moppegarage  eller hemma hos någon och körde sanning och kånka eller lyssnade på Vinylskivor. När vi blev lite äldre var det folkparken som lockade *ler* det var tider det. Mobiltelefoner existerade inte, vi fick en tid vi skulle vara hemma och äta och en tid vi skulle komma in på kvällen. Vi hade respekt för våra föräldrar (även om vi tyckte de var gamla och mossiga). Visst hade vi bus för oss men inget allvarligt. Misshandel förkom inte på det sättet det gör i dag. Vi var också lyckligt förskonade från nätmobbning som är en växande kuslig företeelse bland dagens både ungdomar och vuxna.

Empatin verkar ha försvunnit i takt med att samhället blivit hårdare, i takt med att pengar ska styra allt. De rika blir allt rikare och de fattiga allt fattigare. Vi är på väg tillbaka mot det gamla borgarsamhället då de fattiga skulle stå med mössan i handen och bocka för smulorna.

Så här vill jag inte ha det! Det skrämmer mig att Svenska folket inte ser det, att de ens som arbetare kan tänka sig att rösta på borgarna. Dagens ungdom vet inget annat än hur det ser ut idag, de vet inte hur bra deras föräldrar hade det. Med bra menar jag kanske inte ekonomiskt utan mer psykiskt. Dagens ungdom tvingas ut i arbetslöshet, de VET hur samhället ser ut och oroar sig. Det är beklämmande att de ska behöva känna så! men det är klart de ser ju att deras föräldrar blir arbetslösa och då är det lätt att tänka, "hur ska JAG då få jobb?" ALLA lever med pressen att inte veta HUR LÄNGE man får behålla sitt jobb. Det sätter press på alla att gå till jobbet när man har feber och är sjuk, att hålla käften om man tycker något är fel osv... då bränner man ut sig tillslut och tvingas bli sjukskriven... med den oron det medför. Kommer Försäkringskassan godta läkarintyget, kommer pengarna i tid... kommer jag ha jobbet kvar OM jag kommer tillbaka.

Samtidigt ska man oroa sig för ekonomin kan man bo kvar där man bor, man oroar sig för sina barn... kommer man ha råd att köpa fina kläder till student och andra avslutningar. Man lider och försöker pussla i hop det så gott det går!

Jag har själv haft förmånen att inte bli sjuk, men arbetslös har jag varit, just nu har jag vikariat i Norge. Läste i Aftonbladet att Maud Olofsson sa att vi ska själva skapa våra jobb! Reinfeldt säger att ungdomsarbetslösheten är en skapad synvilla. Borgarna hånar oss!

Jag kan då inte fatta HUR det kan vara så jämt mellan blocken?! Fattar vi inget alls? De driver en politik som ALDRIG kommer gagna den största delen av Sveriges befolkning. Jag är inte på något sätt för bidragssystemet men Alliansen inför bidrag (dolda sådana) till de som redan har... de kallar det bara för andra namn!

Så... låt er inte luras! Fram med empatin, se din nästa så sover du gott på nätterna!!